Ångest!!!!!!
Jag vet inte, men jag känner mig så värdelös. 24 år och har aldrig åstadkommit nåt. Bra liv eller hur? Inte direkt! Jag vet precis vad jag vill göra med mitt liv, men jag har inte tillräckligt med meriter för att få ett jobb eller es timanställning! It´s sucks! Många av mina vänner har ett jobb eller utbildar sig och får sen ett jobb direkt efter de, men får jag de? Nej! Jag får inget utan jag måste kämpa tills jag ger upp för jag är så trött på att alltid få negativa kommentarer!
I hela mitt liv har jag fått kämpa mig igenom skolan och även hos nära släktingar har jag fått höra hur dålig jag är och att jag aldrig kommer klara nåt. De måste ha fått se in i framtiden! Samtidigt har jag alltid velat lyckas för att se deras miner när de ser att jag har klarat de. Dock har jag alltid varit de svarta fåret i min släkt medan min storasyster har fått all uppmärksamhet!
Nu vill jag klara allt innan de är försent och kasta de i ansiktet på de som aldrig har trott på mig och skrika :"in your fucking face!!". Men jag antar att de är fel att göra så även om de hade varit jävligt skönt.
Min Peter, min fina Peter som jag skulle kunna dö för - han försöker med hela sitt hjärta, förstå vad de är jag har ångest för och nu när jag tänker efter så kanske de är så att jag aldrig har berättat varför jag har just ångest?
May be hard to explain, men de är värt ett försök! Jag vet att han vill förstå även om han inte vet hur han ska bete sig när de händer och de är svårt att skilja på när jag bara är ledsen eller när jag har ångest.
Mamma är ändå den som förstår mig mest! Jag älskar dig, mamma! ♥
Nu blir de att vila ett par timmar!
Hörs säkert senare!
Puss ♥
