Många människor lever med sjukdomen överkänslig tarm IBS (Irritable Bowel Syndrome), eller kolon irritable som den tidigare har kallats. Sjukdomen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS.

Många människor lever med sjukdomen överkänslig tarm IBS (Irritable Bowel Syndrome), eller kolon irritable som den tidigare har kallats.

Sjukdomen kan med fog räknas som en av de stora folksjukdomarna och olika undersökningar pekar på att mer än tio procent av den vuxna befolkningen har IBS. Det är en, medicinskt sett, godartad sjukdom men den kan vara mycket besvärlig att leva med och i vissa fall till och med invalidiserande.

Hur yttrar sig IBS?

Det finns många symtom som är typiska för IBS:

• Gaser och "uppkördhet" i magen.
• Buksmärta som ofta ökar efter måltid men lättar efter det att man tömt tarmen.
• Oregelbundna avföringsvanor.
• Förändrad konsistens på avföringen.

Dessa symtom kan alla känna av nu och då. Tillfällig förstoppning, diarré eller gaser i magen innebär inte att man har någon sjukdom. Men, om besvären inte går över efter två-tre månader bör man söka läkare.

Vad är IBS?

IBS är en funktionell mag- och tarmstörning. Det innebär att störningen inte kan visas med prover eller undersökningar då det är tarmens funktioner som är rubbade.

Mätningar visar till exempel att hela mag-tarmkanalen, det vill säga matstrupe, magsäck, tunntarm, tjock- och ändtarm, har en ökad känslighet.

Vad beror IBS på?

Orsaken till sjukdomen är okänd. Förmodligen är det flera faktorer som samverkar, både fysiologiska (kroppsliga) och psykologiska. Det finns olika teorier om detta; att det är en ärftlig sjukdom, att den beror på störningar i tarmens nervsystem eller muskelceller, eller att den beror på någon form av intolerans eller överkänslighet för olika födoämnen. Debut efter tarminfektioner är vanligt. IBS orsakas inte av psykologiska faktorer, men det står klart att upplevelsen av symtomen påverkas av hur man mår psykiskt. Det är ingen ökad risk att få andra sjukdomar p.g.a. IBS.

Hur ställer man diagnos?

Det finns inte några laboratorietester som visar att man har sjukdomen och det syns heller inte några förändringar på eller i tarmen. Diagnosen ställs efter en noggrann genomgång av patientens symtom och en begränsad utredning. En eventuell utredning syftar till att utesluta vissa andra sjukdomar som orsak till symtomen. Många studier har visat att detta är ett mycket säkert sätt att ställa diagnosen IBS.

En eventuell utredning kan ske genom blodprover och olika undersökningar, som rektoskopi eller koloskopi. Vid rektoskopi för man in ett smalt rör i ändtarmen. Genom röret kan man se hur tarmen ser ut och ta vävnadsprov som visar om tarmen är inflammerad.

När man gör en koloskopi för man in en tunn slang genom vilken man kan se och fotografera hela tjocktarmen och nedre delen av tunntarmen samt ta vävnadsprover.

Hur behandlar man IBS?

En viktig del av behandlingen är att man får diagnosen och symtomen förklarade, och att man känner sig trygg med den informationen. Det finns ingen medicin som botar IBS, däremot kan vissa symtom lindras. Det betyder att man behöver lära sig att leva med sin sjukdom och ibland göra vissa förändringar i sitt sätt att leva.

Kosten kan ha stor betydelse för hur man mår. Hur man reagerar på olika livsmedel är individuellt och man måste pröva sig fram. En dietist kan vara till hjälp för att ge råd om kost och kostvanor. Exempelvis kan fiberrik kost vara bra vid förstoppning, men kan ge gasbesvär. Vid gasbesvär kan kolsyrade drycker, tuggummituggande och gasbildande livsmedel, t.ex. lök, bönor, kål, öka besvären.

Fett kan med fördel reduceras i kosten då det har visats att fettrik kost kan förvärra symtomen. Det viktigaste är oftast inte vad man äter utan snarare hur man äter.

Regelbundna mattider är viktigt, likaså att man tillåter sig själv att gå på toaletten när man behöver det. Rekommendationen är att äta små måltider men vid flera tillfällen under dagen, 3 huvudmål och 2-3 mellanmål.

De flesta mag-tarmsjukdomar påverkas av stress. Det är därför viktigt att se över sin vardag och se till att det finns tid för vila och avkoppling.

Möjligheterna till läkemedelsbehandling vid IBS är, som tidigare nämnts, begränsade. Man kan dock i många fall behandla specifika symtom såsom, smärta, diarré och förstoppning med läkemedel som idag finns på marknaden. Det pågår dessutom intensiv forskning inom IBS-fältet, till exempel inom läkemedelsindustrin, och nya behandlingsprinciper är under utveckling.

OBS! Vid blod i avföringen, viktnedgång, eller många diarréer - särskilt när de förekommer på natten - bör du söka läkare omedelbart.

Vad kan vi vänta av framtiden?

Det pågår en intensiv forskning både när det gäller de bakomliggande sjukdomsmekanismerna och olika behandlingsformer vid IBS. I framtiden kommer man med stor sannolikhet att bättre förstå mekanismerna som leder till symtom, och därigenom också hitta nya behandlingslösningar. Det gäller inom många olika områden såsom läkemedel, kosten, olika former av psykologisk behandling och utbildning genom IBS-skolor och studiecirklar.

IBS för mig går i perioder. Ena dagen kan jag äta vad jag vill, hur mycket jag vill utan att de gör ont i magen och sen kan de vända så jag blir dålig, vad jag än äter. Om du har IBS så är mitt tips att koka ris och bara äta riset, utan något tillbehör, då de stabiliserar magen.Tack för att d läser min blogg & lycka till!